felplacerad som aldrig förr

Innan jag börjar skriva om det jag tänkte skriva från början så måste jag bara visa er det här:

Kommentar på bloggen

"Du är ju fullkompligt dum i huvudet och måste haft en väldigt taskig uppväxt. Du har så mycket aggressioner i dig så du borde gå i terapi. Men, men det är väl inte så konstigt, du umgås ju bara med jon och din familj verkar störda."

Jag antar att ironi inte är lika självklart för vissa som det är för andra. Undra vem det är som har haft en taskig uppväxt? ;P
Men jag tackar och bockar, har jag lyckats gjort i alla fall en person upprörd har jag nått mitt mål!
Och vem är jon?

Så vad gör en manipulativ bitch utan liv en lördagkväll som denna? Jo, hon har ont i halsen och lyssnar på gamla ramones-dängor, sjunger så det skvalar och dricker äcklig pepsi. Men det kunde ha varit värre. Det är det som är så bra, saker och ting kan alltid va värre. Låt säga att du blir rånad, sluta skvätt tårar för det, du kunde ju alltid bivit rånad två gånger!

Men för att skänka någon form av förståelse i dagens rubrik så kan jag ju berätta om hela min eftermiddag/kväll. Felplacerad är ett snällt sätt att uttrycka det, jag var som en råskinns punkare på Stureplan, fel! Efter en väl utförd eldshow på en 30-årsfest så blev vi inbjudna på lite käk i den fina vita villan. Det var som att se en potentiell version av sig själv om 15 år. Jag fick ångest och ville därifrån, jag såg allt jag inte ville se. Människor i medelåldern som lever det liv jag inte vill leva. Barn, villa, volvo. Och det värsta är att jag vet att jag troligtvis kommer hamna där ändå, dock så kommer min volvo vara rosa och luddig med nitar på. Mitt hus kommer vara målat i rengbågens färger bara för att reta upp dom homofobiska grannarna, och mina barn kommer vara fashionistas vid 2 års ålder! BARA FÖR ATT!! HA!

Och vet ni vad? Mina armar luktar brända popcorn!!


// Baby Burn


Black is back!

Oh, indeed I am. Evilness is still going strong. Jag tänkte faktiskt återuppta min lite smått ironiska och ibland elaka blogg. Jag tröttnade på min nya, jag tröttnade allmänt på att skriva ett tag, jag tror faktiskt att jag har varit för lycklig, min cynism och ironi har liksom varit på semester. Me nu är den på väg tillbaka. Inte för att jag är ledsen eller arg, jag bara klarar inte av att vara snäll allt för länge.

Eftersom det är den 2.a januari så tänkte jag lite lägligt skriva lite om nyår. Denna något överskattade dag som vi varje år firar med dunder och brak. Men om man tänkter efter, vad firar vi egentligen?
Jo, såklart, att det är ett nytt år och man kan lägga alla misstag och små snesteg bakom sig, såsom att hångla med kompisens pojkvän och bli liiite för full på några fester. Då funkar nyår som en delete-knapp. Ett tryck och sen är allt, POFF, borta! Och du kan fortsätta leva ditt miserabla liv som fjortis, grattis!

Men nej, back to buisness. Så vad firar man egentligen? Jo, att ett till år har passerat och att du är ett steg närmare DÖDEN! Congratulations my friend.
Det är alltså därför det ligger som tradition att supa sig redlöst full på nyår. I alla fall för de flesta, kanske inte mig själv men det är i stort sett det som vår kultur säger åt oss att göra. Man ska dricka champagne vid tolvslager, det är praktiskt taget en svensk lag, och självklart ska man även dricka vin, cider och öl vid matbordet också. Det är inte många som säger nej till det, det är ju nyår!
Villken spritkultur vi har alltså. Väldigt facinerande. Dom går ut med diverse reklamer från Systembolaget som säger, köp inte ut åt era barn! Men ändå lär ni dem att det är okej att dricka på tolvslaget, men aldrig annars. Förvirrande säger jag.

Aja, alla vet ju att svenskarna är värre än finnarna, det är bara ingen som erkänner det. Power to Sweden I say ;P

Over and Out
Straight from Headquarters!

RSS 2.0